Idag är det 2 år sedan min älskade morfar gick bort. 2 år av sorg & saknad. Det är hemskt att veta att jag aldrig mer kommer krama honom    . Varför ska döden finnas?? Den orsaker ju alla så oerhört mycket lidande. Men dessa existensiella frågor är ingen idé att grubbla på...man får ändå inget svar. Tänker i alla fall på dig morfar VARJE DAG!!!! Du lever vidare i mitt hjärta & genom hela din familj. J pratar iobland om dig, och H har ärvt ditt bollsinne. Kanske en blivande3 A-lagsspelare han också   

Som om inte dagen var tillräckligt tung, så läste jag nyss Lindas blogg http://lindaskriver.blogspot.com/ 
Ångrar så att jag gick in där. Ångrar at jag över huvudtaget började läsa hennes blogg, men det gick inte att motstå. Hon var så oerhört positiv. Vila i frid Linda!

Idag när posten dunsade ner i brevinkastet bjöds det på två roliga saker.

1. Nya numret av Family Living

2. Inbjudan till H´s första barnkalas.....känns som han blev så stor me d en gång. Min LILL A LILLA killeska på kalas! Men..det måste väl ändå vara meningen att ngn av oss föräldrar ska vara med!?!??!?! Måste fråga. Kommer inte ihåg att jag var så här nojjig med J. Kanske ngt som kommer med åren...tillsammans med alla andra minder trevliga effekter av att åldras   .....

Här är min tatuering jag gjorde igår.....Vad tycks???

Tanken var att jag skulle tatuerat mig kl.12 idag. Såg fram mot detta supermycket, och mamma skulle också följa med   (hon skulle ev. boka tid..hihi). Ngn timme innan det äntligen är dags ringer telefonen....-Tyvärr måste vi flytta fram din tid för ....är sjuk idag.   Mitt glada humör blev snabbt förvandlat till mörkaste åskmoln, och var helt tjutfärdig (jag vet..superlöjligt..)

Åkte hem till mamma & pappa, fikade, pratade, och på hemvägen tog jag svängen förbi en anann tatuerare för att se hur lång väntetid de hade...(orkar ju INTE vänta till 26/4 som kjag skulle fått göra annars). Visade sig att de hade två återbud, så IDAG kl. 18.00 blir det tatuering trots allt  . Ibland lönar det sig att vara envis...hehe

J, som så fort han kom innaför dörren efter skolan frågade om jag hade gjort tatueringen idag, såg inte alls glad ut när jag sa nej. Minen blev dock tusen ggr muntrare när jag sa att jag skulle göra den ikväll istället, och undrade omhan ville följa med  . Mysigt ha med sig sonen!

Nu ska jag snart till förskolan och hämta hem H, så jag hinner umgås lite med honom också inna det är dags att åka....

Önska mig lycka till....

Usch vad jag är orolig inför morgondagen.....SKa först på ett viktigt möte 9.30, och efter det ska jag & tatuera mig kl. 12.00 Min oro grundar sig dock varken i mötet eller att jag ska tatuera mig (är ju liksom inte första gången)...Nej, oron komemr isg av att H var magsjuk natten till fredag, och jag är LIVRÄDD att jag ska åka på det  .

I och med min tamrsjukdom så blir jag dels så ini h-vete dålig, och så har jag MASSOR att göra denna vecka. Saker som inte går att flytta på bara så där....Med andra ord är detta världens sämsta tillfälle att bli magsjuk på  . Har vädrat här hemma, tvättat handtagen & toaletterna med sprit m.m Nu är det bara att vänta och se...och hålla tummarna tills de vitnar.

På tal om ngt helt annat så bestämde jag & syster-yster att införa en "sockerdetox" under hela april månad. Undrar hur det kommer att gå   hehe. Men jag MÅSTE lägga ner mitt sockerberoende. Har gjort det en gång förut, och efter de två första HEMSKA veckorna, mådde jag bättre än på länge. Inte bra för min stackars mage med socker. 1 april kör jag igång STEnHÅRT med LCHF-kost. Det är det enda som hittills fungerat för min mage. Hoppas det gör så även denna gång.

Vaknade även idag upp med en sprängande huvudvärk . Bestämde mig trots detta att anta mammas förslag att följa med henne & shoppa baddräkt. Hon hittade en som passar henne perfekt!! Kommer ha snyggaste mamman på stranden i år  .

Själv har jag blivit förälskad i en baddräkt jag såg i ngt reklamblad för några veckor sedan. Problemet är att jag inte kommer ihåg var  . Någon annan som kanske vet vilken jag menar??? Den är röd med vita prickar, 50-talsmodell....MÅSTE ha den!!!!!!!

För att bryta det kaos som utbröt när J kom hem från skolan idag, tog jag med honom och spelade biljard. Hur kul som helst  .

Häromdagen när H ropade på mig hittade jag honom i.......GARDEROBEN   Hur söt kan man va´  

Här är en bild på mig & lillksruttis från i Lördags   

Nu ska jag fixa klart maten. Hemlagade köttbullar, potatis, gräddsås & Lingonsylt *mums* Jag, som inte äter potatis, äter istället strimlad zuccini.

Huvudvärken jag vaknade upp med idag var inte av det nådiga slaget. Värken var dov, pulserande, sprängande....Jag kände smärtan pysa upp genom ryggen, skuldrorna, nacken & vidare upp i huvudet   Tvingade moig dock till slut upp för att påbörja denna Söndag som bjöd på strålande   .

Lunchen bestod av våfflor med grädde & sylt hemma hos mamma & pappa. Var flera år sedan jag senaste åt detta, så det var underbart gott. Njutningen förstördes dock av att H låg & tjurade på golvet för att vi inte gick till farfar (hans idol..), och J var överallt mellan golv & tak...Jaa, kanske till & med över taket...  

Jag blir så matt i både kropp & själ. Orkar inte med denna ständigt pågående karusell, som bjuder på både lopopings, skräck & ren hysterisk rädsla  . Ska dock tilläga att J även bjuder på lycka, stolthet & oändligt stark kärlek   . Han är min alldeles egna fina son, som dock har vissa svårigheter med livet.

Lyssnar just nu på en bok som heter Dotter önskas, av Katerina Janouch.

Tycker det är helt ok, men kan liksom ändå inte låta bli att störa mig på detta ältande om att vilja ha en dotter till typ vilket pris som helst. Kanske jag störs pga alla kommentarer jag fick när jag själv väntade nummer två...
-Åhhh...Nu får vi hoppas att det är en liten flicka denna gång...
                         eller

- Jag håller tummarba för en liten tjejja....

Vad är det som gör det så specielelt med att få en dotter. Är det önskan att förverkliga sig själv genom någon? Att få köpa rosa klänningar?

När jag väntade mitt första barn, önskade jag mig en son. Tänkte liksom aldrig ens tanken att det skulle KUNNA vara en tjej. När bebisen lyftes upp på min mage sa jag...-Hej lille Jesper!! Barnmorskan tyckte då att jag skulle titta efter vad det var för kön på bebisen först   Och det VAR ju självklart en pojke  

8 år senare, när jag väntade nr två, var jag så överväldigande lycklig över att överhuvudtaget vara med barn, då flera läkare hade sagt att det inte var säkert att min kropp skulle klara en graviditet, om jag över huvud taget blev gravid. Skulle säkert tyckt det varit roligt med en flicka, men när ultraljudet visade upp en frisk & fin pojke blev jag överväldigande lycklig. En LILLEBROR!! Ordet klingar underbart  

Nu ska jag inte ha fler barn. Jag är helt nöjd med de två POJKAR jag har. Hoppas dock på framtida trevliga svärdöttrar, så jag får klappa på garvidmagen & vara en närvarande farmor .....Om inte någon av grabbarna visar sig vara homosexuell då...

Skulle lugnt kunna somna på direkten om jag lade mig just nu. Det är INTE roligt att köra tur & retur Stockholm med bara några timmars mellanrum. Rygg, axlar & nacke VÄRKER . Vore det inte för att mina två favvoprogram är ikväll skulle jag nog lägga mig....MEN det går INTE.....för kl. 20.00 är det Familjen annorlunda & kl. 21.00 är det En unge i minuten. SEDAN hoppas jag kunna krypa ner i sängen & sussa sött   

   Jesper med mormor